Föräldralivet rullar på för Erik och mig. Hugo växer sakta men säkert även om jag fortfarande tycker att han är så liten och lätt. När man lyfter upp honom kryper han liksom ihop till en liten boll, det är fascinerande hur de små benen och fötterna vigt viks ihop intill kroppen. Det är lätt att...
alltså vilken sötnos och vilka vackra blå ögon han har :D